För sjätte året i rad genomför Aspekta sin kartläggning av hur de största svenska börsbolagen hållbarhetsredovisar. Resultatet av studien landar i ett antal trender, som kan vara användbara i framtagningen av din hållbarhetsredovisning.

Vi på Aspekta tittar årligen på hur de 150 största börsbolagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete i sina hållbarhetsredovisningar. Fokus i undersökningen ligger alltid på hur presentationen bidrar till läsarens förståelse. Den bästa hållbarhetsredovisningen är trots allt inte den som blir läst, utan den som blir förstådd.

Utmärkande för årets kartläggning är att vi ser tendenser på att bolagen börjar handskas med CSRD (Corporate Sustainability Report Directive), men att det fortfarande är en bra bit kvar. Endast en tredjedel av bolagen nämner CSRD och då oftast i riskavsnittet, vilket sänder en signal om bolagets inställning till hållbarhet i allmänhet och ökad transparens i synnerhet. Med tanke på den omvälvande förändring som nya lagkrav kommer innebära, hade man kunnat förvänta sig tydligare information till den grupp vars pengar bolagen kommer använda för att finansiera arbetet.

Här listar vi de fem största trenderna från årets kartläggning.

Hållbarhet samlas ihop
Att bolagen väljer att kombinera hållbarhetsredovisningen med årsredovisningen är även i år en starkt ihållande trend. Nio av tio bolag väljer den kombinerade års- och hållbarhetsredovisningen, där hållbarhetskapitlet ligger i snitt på 29 sidor och motsvarar en femtedel av hela årsredovisningen. Skälet till detta kan vara de praktiska och kostnadsmässiga fördelarna med att samla all information på ett ställe, vilket också visar för läsaren att hållbarhet är integrerat såväl i verksamheten som i redovisningen.

CSRD under insegling. Eller?
CSRD kommer innebära att hållbarhetsrapporten inte längre får upprättas separat från förvaltningsberättelsen, vilket har börjat framgå i årets kartläggning. Närmare hälften av bolagen väljer att lägga hela eller merparten av hållbarhetsrapporten i bakvagnen. Detta bör dock ses med viss försiktighet. En fullständig hållbarhetsrapport i bakvagnen må vara korrekt, men är sällan särskilt kommunikativt och riskerar lämna ett stelt och formalistiskt intryck hos läsaren. Risken är dessutom överhängande att informationen inte blir läst.

Mer ordning och reda
Det positiva i årets kartläggning är att en majoritet (tre av fyra) av bolagen använder en tydligare struktur i presentationen av sitt hållbarhetsarbete, där huvudinnehållet följer samma struktur som bolagets strategi. Det blir enklare för läsarna att förstå och utvärdera bolagets arbete om dess fokusområden också beskrivs under egna huvudavsnitt. Förståelse underlättas också om det är enkelt att hitta till informationen, och nära hälften av bolagen använder sig nu av olika grepp för att underlätta för läsarens navigering. Några utmärkande exempel är Kinnevik, Revolution Race, Electrolux och Loomis.

Hållbarhet (inte) som investering
I en undersökning av Klarna från i år uttrycker 34 procent av svenskarna att de är intresserade av hållbara investeringar, vilket också förstärks av Finansinspektionen som visar att hela sex av tio tycker att hållbarhet är viktigt när de sparar pengar. Det är därför överraskande att endast 28 procent av bolagen väljer att i avsnittet ”Investeringscase” ange sitt hållbarhetsarbete som ett skäl att investera i bolaget. Några goda exempel är Holmen, Assa Abloy, Stora Enso och Fabege. När själva grundbulten i EU:s Gröna Taxonomi är att kanalisera kapitalet till miljömässiga aktiviteter, är det ändå förvånande att förhållandevis få bolag lyfter fram sitt hållbarhetsarbete för att attrahera (och behålla!) investerare.

Långt till 2030
Som en återkommande punkt i vår kartläggning tittar vi på hur många av de största börsbolagen som följer FN:s Agenda 2030. Trenden är fortsatt stark och har under de senaste sex åren planat ut på 91 procent, där de mest populära målen är återkommande Mål #8, #12 och #13. Detta skulle kunna ses som ett styrkebevis, som emellertid urholkas av det relativa fåtalet bolag som följer delmålen. Av de bolag som följer Agenda 2030 är det i år endast 28 procent som också arbetar med något delmål. Detta är en minskning med sex procent från ifjol, vilket trots att bara åtta år kvarstår gör att det fortfarande känns långt till 2030. 

För att summera årets kartläggning så finns det många såväl ljusglimtar som utmaningar i hur börsens största bolag väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. Att just börsbolagen är intressanta som studieobjekt bygger på att framför allt dessa bolag måste möta en särskilt informationstörstig målgrupp – investerarna – som i allt större utsträckning intresserar sig för hållbarhet. Intresset är däremot utbrett i samhället och i takt med att bolagen över hela värdekedjan ställs inför CSRD och dess informationskrav, blir behovet av en tydlig hållbarhetskommunikation som är lätt att förstå allt viktigare.

Kontakta gärna oss på Aspekta om du och din organisation vill diskutera hur ni kan ta nästa steg i er hållbarhetskommunikation och -redovisning.