Ökade rapporteringskrav med CSRD – förbered er redan nu

Ökade rapporteringskrav med CSRD – förbered er redan nu

18 augusti 2022 | Corporate Communication

Landskapet för hållbarhetsrapportering är under stor förändring. För att underlätta för samhälle och investerare att förstå bolagens hållbarhetsarbete, är nu EU:s nya direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) under utveckling och väntas träda i kraft från och med 2024. Stora delar av direktivet är inte fastlagda, men här presenteras det vi vet i nuläget och hur det kan påverka kommunikationsarbetet i bolagens hållbarhetsrapportering.

Harmoniserad rapportering
Det viktigaste att veta kring CSRD är att dess rapporteringskrav är tänkta att harmoniseras med existerande standarder inom EU:s taxonomi, GHG-protokollet, GRI och TCFD.

Förhoppningen är att den sammanlagda rapporteringsbördan därmed ska underlätta för bolagen, när all väsentlig information kan samlas på ett ställe. Detta betyder emellertid inte att CSRD ersätter någon utav dessa standarder, men kan å andra sidan minska behovet av upprepningar och möjliggöra ett effektivare insamlingsarbete.

Förbered redan nu
De breda penseldragen hos CSRD gör det tydligt att högre krav kommer ställas på fler bolag. Redan från räkenskapsår 2024 kommer stora bolag som omfattas av NFRD att avkrävas en utökad hållbarhetsrapportering. Övriga stora bolag rapporterar sedan från räkenskapsår 2025, medan implementeringen för noterade små och medelstora (SMEs) bolag dröjer till räkenskapsår 2026.

Dock innebär de utökade kraven att ett större informationsbehov landar på exempelvis leverantörer, vilket gör att den ökade rapporteringsbördan på storbolagen inom kort också kommer bli kännbar för mindre aktörer. Därför är det av stor vikt att bolag oavsett storlek redan nu ser över sin rapportering för att kunna bibehålla såväl konkurrenskraft som affärsförbindelser.

Utvecklade krav på hela organisationen
Som arvtagare till NFRD (Non-Financial Reporting Directive) förväntas CSRD ta de existerande kraven ännu längre. Detta gäller framför allt kravet om att hållbarhet ska vara en integrerad del av bolagets affärsmodell, vision, strategier, bolagsstyrning och riskhantering. Därutöver måste berörda bolag strukturerat kunna mäta på Scope 1 och 2, och i möjligaste mån även Scope 3, samt ge en realistisk plan för hur de ska uppnå sina klimatmål.

För att uppnå detta krävs mer än bara en utökad hållbarhetsrapportering. Det gör det även nödvändigt att utveckla organisationens arbetssätt för att informationen ska vara tillgänglig, rättvisande och trovärdig. Detta är inte minst viktigt då hållbarhetsinformationen måste granskas av exempelvis revisor.

Fler detaljer kräver bättre förklaringar
I takt med att de utökade kraven implementeras kommer sannolikt detaljrikedomen hos informationen att växa, vilket i sin tur kan leda till en större komplexitet i hållbarhetsrapporteringen. Eftersom andemeningen bakom CSRD är att tjäna samhälle och investerare genom förbättrad transparens och jämförbarhet är det därför av största vikt att den utökade informationen också går att begripa. Om förståelsen av bolagets hållbarhetsarbete blir lidande försvåras bedömningen av bolaget, vilket riskerar en sämre värdering eller ett minskat intresse bland investerarna. Klargör tidigt vem som är målgruppen och sätt informationen i rätt sammanhang så att rätt mottagare får en rättvisande bild av bolagets arbete.

Har du frågor eller vill veta mer om hur er hållbarhetskommunikation kan utvecklas, kontakta oss gärna för ett samtal eller möte.

Kort om CSRD:

  • Arvtagaren till NFRD (Non-Financial Reporting Directive), som gav upphov till tilläggen i den svenska årsredovisningslagen
  • Berör initialt bolag som uppnår två av tre kriterier: 250 anställda, €40 miljoner omsättning, €20 miljoner balansomslutning
  • Är fortfarande under utveckling och kommer implementeras stegvis, där första steget förväntas ske från och med räkenskapsår 2024
  • Första uppsättningen av standarderna förväntas komma i slutet av oktober 2022
  • Kommer omsättas i svensk lagstiftning, vilket kan leda till ytterligare krav för svenska bolags hållbarhetsrapportering
  • Kräver tredjepartsgranskning av informationen i hållbarhetsrapporten, t.ex. av revisor

Vill du veta mer?
Varmt välkommen att kontakta våra experter inom hållbarhetskommunikation:

Sara Lindblad

Sara Lindblad

Konsult

Relaterade inlägg

Årets Matbluff – en kommunikationsbluff

Årets Matbluff – en kommunikationsbluff

Häromdagen utsågs för sjunde året i rad Årets Matbluff av konsumentföreningen Äkta Vara. För första gången var det dock inte en matbluff som vann – utan en upplevd kommunikationsbluff. När Arla tog priset för sin kampanj Netto-noll klimatavtryck är det således inte...

läs mer