Kommunikationens utveckling under 30 år

Mats Heide är professor vid Lunds universitets institution för strategisk kommunikation, och har studerat kommunikation genom åren och kunnat följa utvecklingen. Vem bättre att prata med för att få perspektiv på förändringarna och utvecklingarna tänkte vi, och tog en pratstund med Mats.

”Kommunikation borde alltid finnas på ledningens agenda”

Forskning kring kommunikation och kommunikatörens roll har under de senaste 30 åren sett en enorm utveckling, inte minst inom strategisk kommunikation. I samband med vårt jubileum tog Aspekta tillfället i akt att ställa några frågor till Mats Heide, professor vid Institutionen för Strategisk kommunikation vid Lunds universitet, om dåtid såväl som framtid. 

Kan du kort beskriva din roll och ditt forskningsområde/fokus? 
Jag är professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. I min forskning har jag ett brett intresse för organisationers strategiska kommunikation och har bland annat skrivit läroböcker i ämnet. Jag har särskilt intresserat mig för området intern kommunikation kopplat till ledarskap, medarbetarskap, medier, förändringar och kriser. På senare år har jag forskat om kommunikativa organisationer och strategiskt lyssnande.

Vilka är enligt dig höjdpunkterna inom forskningen i strategisk kommunikation de senaste 30 åren? 
Svår fråga … det finns så mycket bra forskning. Men om jag skulle välja ett forskningsområde så är det CCO-perspektivet. CCO står för Communication Constitutes Organizations och lanserades bland annat av den amerikanska kommunikationsforskaren Linda Putnam. Detta perspektiv visar varför kommunikation är en så viktig och strategisk fråga för organisationer. Det är genom kommunikation som organisationer uppstår. Som medarbetare och chefer skapar vi organisationen genom att prata om dem och genom att formulera planer, strategier och policyer. Tyvärr tas kommunikationen oftast för given och man antar att kommunikationen antingen flödar inne i organisationen eller till kunder och brukare. Kommunikationen reduceras då till ett taktiskt verktyg. Men kommunikation är en strategiskt viktig fråga för organisationer och kommunikation borde alltid finnas på ledningens agenda.

Hur har kommunikatörens roll ändrats de senaste 30 åren – vad skiljer nu från då?
Det är tydligt att kommunikatörsrollen har breddats jämfört med för 30 år sedan. Nu är det en större palett med roller allt från olika innehållsspecialister till strategiska generalister. Det är också tydligt att det skett en professionalisering av yrket med fler kurser och utbildningar än någonsin, och ett stort intresse bland kommunikatörer att vidareutbilda sig. Detta hänger säkert också samman med den tämligen fräna debatten om kommunikatörers värde och värdeskapande. Allt fler kommunikatörer känner att debatten är felaktig och söker på olika sätt att tydliggöra det värde de bidrar med till organisationer och samhälle.

Utifrån din forskning, vilka är dina tre viktiga medskick till kommunikationsbranschen?

1. Reflektera mera! Utveckling kräver att gamla mönster bryts. Och för att se mönstren i hur vi arbetar och agerar krävs reflektion. Det bästa är att regelbundet stanna upp tillsammans med kollegor och fundera på vad som fungerar bra och vad som kan göras annorlunda.

2. Utveckla en USP. Med tanke på den kritik som varit är det viktigt att kommunikatörer också kan formulera vilket värde som de skapar. Dessa värden går till och med att sammanfatta i en USP – unique selling proposition – som kan användas i kommunikationen med andra.

3. Se värdet i strategiskt lyssnande. Kommunikation handlar om att tala och lyssna, men lyssnandet är alltför ignorerat trots alla de positiva värden som kommer med lyssnande: ökat engagemang, bättre relationer och högre produktivitet. Lyssnande är något som kommunikatörer borde omfamna och ansvara för utvecklingen av organisationens lyssnande.

Hur tror du att kommunikatörens roll kommer att utvecklas de kommande 30 åren?
Jag tänker att världen kommer att bli allt mer komplex och snabbt föränderlig. AI och andra nya kommunikationstekniker kommer ändra förutsättningar för ledarskap, medarbetarskap, kultur och kommunikation. Det krävs då att kommunikationsavdelningar har kommunikatörer som är specialiserade på innehåll och hantera de tekniska utmaningarna och kommunikatörer som arbetar med analytiska och strategiska frågor. Förhoppningsvis leder den professionaliseringsresa som är på gång bland kommunikatörer till att yrkets status stärks ytterligare och att ingen mer ifrågasätter värdet av kommunikatörers arbete.