Fyra spaningar och en slutsats från Svenskarna och internet 2023

Förra veckan släpptes Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet 2023”. Som alltid innehåller den intressanta insikter kring svenskarnas digitala vanor. Varje år fokuserar Internetstiftelsen på utvalda områden och i år har de tittat närmare på nyhetskonsumtion och attitydfrågor kopplade till internet. Nytt för i år är en särskild titt på AI, ett område som slog igenom med dunder och brak under det gångna året. Här är de spaningar vi gjort från 2023 års rapport.

Nyhetskonsumtion i oroliga tider
I en orolig omvärld där desinformation och andra påverkansförsök sker närapå konstant tar nästan alla svenskar del av samhällsnyheter (94 %). Sett till svenska folket i helhet är tv-kanaler den källa vi i första hand vänder oss till för nyheter. På andra plats kommer olika nyhetsappar samt webbplatser som SVT Nyheter, Sveriges Radio, Aftonbladet och DN. På tredjeplats finner vi radiokanaler, följt av sociala medier på fjärde plats.

Just det sätter fingret på en betydande generationsklyfta. Unga människor (här definierade som de födda på 2000-talet) vänder sig i första hand till sociala medier för sin nyhetskonsumtion, vilket utmärker dem från övriga åldersgrupper. Tre av fyra personer under 18 år följer samhällsnyheter, vilket är uppmuntrande. Samtidigt gör de det ofta genom TikTok och YouTube, två sociala medieplattformar som åldersgruppen själva säger sig lita mindre på. Det är en intressant utveckling som vi kommer att hålla ögonen på vid kommande rapportsläpp.

Vad vi pratar om när vi pratar om AI
Nytt för i år är att Internetstiftelsen också undersökt vår relation till och användandet av AI-tjänster. Anledningen till att AI kvalificerar sig för en särskild rapport beror naturligtvis på det stora genomslag främst ChatGPT haft sedan tjänsten lanserades i slutet av förra året. En snabb re-cap: ChatGPT öppnade upp i slutet av november 2022, hade mer än en miljon användare fem dagar senare och över 100 miljoner användare i januari 2023.

Och än så länge är det just ChatGPT vi pratar om när vi pratar om AI, åtminstone i Sverige. Nästan alla som provat en AI-tjänst har använt ChatGPT, som är en textbaserad tjänst. Det finns flera andra tjänster som till exempel genererar bilder, men de har bara använts av någon enstaka procent än så länge.

Totalt sett har nästan var tredje svensk provat AI under 2023, och två av tre känner till AI (läs: ChatGPT). På frågan om AI är bra eller dåligt är det en större andel som tror att AI kommer att ha en negativ inverkan på framtiden (30 %) än de som tror att det får en positiv inverkan (19 %). Åldersgruppen 18 – 34 år är den grupp med mest negativ inställning till AI (36 %). Män är överlag mer positiva än kvinnor; 27 % män tror på en positiv påverkan på framtiden, jämfört med bara 12 % av kvinnorna.

TikTok växer mest, men har en lång väg kvar till pallplats
Sociala medier används av 94 % av svenskarna i någon mån (under de senaste tolv månaderna). De som använder sociala medier varje dag utgör en stor andel, 85 % av alla internetanvändare över 8 års ålder. Däremot finns det ingen ökning att tala om från föregående år, och det finns intressant läsning i rapporten som handlar om den grupp svenskar som helt väljer bort sociala medier.

Bland sociala medier är TikTok den tjänst som vuxit mest jämfört med föregående år, upp från 20 % till nu 24 %. Det är dock långt kvar upp till de tre som dominerar listan, i fallande storleksordning: YouTube (79 % under 12 månader), Facebook (68 %) och Instagram (64 %). Det som sticker ut är att Facebook tappat jämfört med 2022, en minskning i användning på tre procentenheter. En utveckling att hålla ögonen på i mitten av 2020-talet.

Det finns en stor och växande generationsklyfta i användandet av sociala medier, som på sikt kan få mätningen att se annorlunda ut. Unga använder andra sociala kanaler än vuxna, delvis motiverat av ett aktivt val att vara på andra plattformar än sina föräldrar. YouTube är störst även bland generationen född efter 2000-talet, men sedan kommer helt andra tjänster än sett till hela befolkningen: TikTok, Snapchat och Roblox.

Källkritik och filterbubblor
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har var tredje svensk ökat sin nyhetskonsumtion på grund av det geopolitiska läget. Samtidigt har också källkritiken ökat, vilket är nödvändigt när desinformationskampanjer mot Sverige blir allt vanligare. Det finns ett större ansvar för medborgarna att navigera vad som är sant eller falskt på nätet.

Undersökningen innehöll också frågor om filterbubblor – upplevelsen av att algoritmer på nätet påverkar informationsflödet som användare tar del av, baserat på tidigare sökningar, interaktioner och preferenser. Fenomenet skapar en informationsbubbla som begränsar det innehåll användare tar del av och det finns en risk att individer ”gillar” sig själva till en mindre nyanserad världsbild och informationsflöde.

Varannan svensk uppger att de är oroade för att själva hamna i en filterbubbla, och ännu fler oroar sig för att andra ska göra det.

Vad betyder det här för oss kommunikatörer?’
Årets undersökning har skiftat fokus för att belysa internets roll som samhällsinfrastruktur. Det handlar inte längre om huruvida vi använder och förlitar oss på internet eller inte, utan snarare om hur vårt beteende och våra attityder formar vår interaktion med det.

Men under den ytan finns ett alltmer fragmenterat ekosystem av kanaler och tjänster att förhålla sig till, och stora generationsskillnader. För varje år som går minskar de stora, gemensamma lägereldarna, och vi sprider ut oss i flera mindre kanaler och tjänster för att konsumera nyheter, underhålla oss själva, och umgås och interagera med varandra. Det går inte längre att räkna med att nå ut till alla via en eller ett fåtal kanaler, inte ens någon av de större kanalerna eller nyhetskällorna.

Vi kan inte heller dela upp oss i all oändlighet och vara närvarande överallt. Så vad kan vi göra? Vi tror på större medvetenhet och strategisk konsekvens här; att bestämma vilka grupper som är viktigast att nå och anpassa sig till var de befinner sig. Det, tillsammans med en lyhördhet för utvecklingen som sker – inte minst inom AI – blir viktigt för alla som jobbar med kommunikation i någon mån under de kommande åren.