Att redovisa är mer än att rapportera
Att rapportera om bolagets hållbarhetsarbete blir allt viktigare, inte minst i ljuset av ny lagstiftning. Men det är viktigt att inse att rapporteringen bara målar upp en sida av verkligheten – en verklighet som dessutom endast ett fåtal kan ta till sig. I brist på en mer beskrivande förklaring lämnas istället investerare, kunder och framtida kollegor ensamma att tolka bolagets insatser, vilket i slutändan leder till förlorade möjligheter till att bygga förtroende.
Den nya lagstiftningen om hållbarhetsrapportering har kommit att kasta ljus över det som för många bolag historiskt varit mörka fläckar, nämligen datan. Följden har därför varit att fokus riktats mot att öka den kvantitativa informationen och att fördela ansvar, upprätta arbetsformer och investera i plattformar för att hantera inströmningen av den hett eftertraktade hållbarhetsdatan.
Datan är bevisen för hållbarhetsarbetet
Detta är förstås en sund utveckling. Siffersättandet gör det enklare för bolagen att både värdera och utvärdera framgångarna av sina hållbarhetsinsatser, som dessutom ger bättre förutsättningar för investeringsbeslut och att kapitalet styrs rätt. En utvecklad datarapportering kan därför vara avgörande för bolagets interna arbete, men räcker det för att förklara värdet av arbetet för omvärlden?
Rapporteringen av hållbarhetsdata spelar en central roll i beskrivningen av hållbarhetsarbetet, men visar endast en del av verkligheten. Datan i sig är egentligen bara ett utfall – eller ett bevis – som visar utomstående att något har hänt. Men precis som i en rättegång, där bevisen på egen hand säger väldigt lite, behöver såväl en jury som en läsare av en hållbarhetsrapport en kontext för att förstå hur bevisen passar in i helheten.
Därför skiljer sig redovisning från rapportering
Om ’rapportering’ betyder att redogöra för bevisen, så innebär istället ’redovisning’ att bevisen placeras i ett sammanhang som gör dem meningsfulla för utomstående. I en hållbarhetsredovisning är det på så vis enkelt för läsaren att se värdet av arbetet, att förstå sambanden och hur ett visst utfall är resultatet av en specifik insats som är del av bolagets långsiktiga strategi mot sina mål.
Samtidigt är det lätt att redovisningstanken faller bort, till fördel för den omsorgsfullt insamlade datan. Men här finns också ett stort risktagande. En tabell över bolagets växthusgasutsläpp är transparent, men för den som inte är bevandrad i djungeln av Scope, koldioxidekvivalenter och emissionsfaktorer blir det mycket svårt att tolka informationen. En ökning av utsläppen, som i själva verket beror på att bolagets beräkningar blivit mer preciserade, riskerar då istället tolkas som att bolaget inte alls prioriterar sitt klimatavtryck och gör att det kan uppfattas som en osäker investering.
Sett utifrån den breda målgruppens perspektiv så talar därför tabellerna aldrig sitt eget klara språk. Istället kan bristen på vägledning ge intrycket av att bolaget inte är intresserat av att tala till majoriteten av läsarna, vilket minskar intresset och begränsar möjligheterna till nya investerare, kunder och talanger.
Hållbarhetsredovisningens uppgift
Till skillnad från hållbarhetsrapporten är hållbarhetsredovisningens uppgift att kommunicera bolagets hållbarhetsarbete på ett rättvisande sätt som stärker förtroende och bygger varumärke bland intressenterna. Men för att kunna göra detta är det helt avgörande att möta målgruppen på dess egna villkor. Detta innebär att hjälpa läsaren förstå datan genom att sätta den i rätt kontext, skapa mening, förmedla värde och förklara sambanden med övergripande strategier.
Först när detta är på plats blir det möjligt för läsaren att bilda sig en uppfattning om bolagets hållbarhetsarbete och med hjälp av datan bedöma om strategier och målsättningar känns trovärdiga.
Vill du utforska hur ni skulle kunna lyfta redovisningen av ert hållbarhetsarbete?
Kontakta gärna oss så berättar vi mer!