#3 nummer 2024
Aspektas Nyhetsbrev
”Kommunikation borde alltid finnas på ledningens agenda.”
Forskning kring kommunikation och kommunikatörens roll har under de senaste 30 åren sett en enorm utveckling, inte minst inom strategisk kommunikation. I samband med vårt jubileum tog Aspekta tillfället i akt att ställa några frågor till Mats Heide, professor vid strategisk kommunikation vid Lunds universitet, om dåtid som framtid.
Kan du kort beskriva din roll och ditt forskningsområde/fokus?
Jag är professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. I min forskning har jag ett brett intresse för organisationers strategiska kommunikation och har bland annat skrivet läroböcker i ämnet. Jag har särskilt intresserat mig för området intern kommunikation och kopplat till ledarskap, medarbetarskap, medier, förändringar och kriser. På senare år har jag forskat om kommunikativa organisationer och strategiskt lyssnande.
Vilka är enligt dig höjdpunkterna i forskningen inom strategisk kommunikation de senaste 30 åren?
Svår fråga … det finns så mycket bra forskning. Men om jag skulle välja ett forskningsområde så är det CCO-perspektivet. CCO står för Communication Constitutes Organizations och lanserades bland annat av den amerikanska kommunikationsforskaren Linda Putnam. Detta perspektiv visar varför kommunikation är en så viktig och strategisk fråga för organisationer. Det är genom kommunikation som organisationer uppstår. Som medarbetare och chefer skapar vi organisationen genom att prata om dem och genom att formulera planer, strategier och policyer. Tyvärr tas kommunikationen oftast för given och man antar att kommunikationen antingen flödar inne i organisationen eller till kunder och brukare. Kommunikationen reduceras då till ett taktiskt verktyg. Men kommunikation är en strategiskt viktig fråga för organisationer och kommunikation borde alltid finnas på ledningens agenda.
Hur har kommunikatörens roll ändrats de senaste 30 åren – vad skiljer nu från då?
Det är tydligt att kommunikatörsrollen har breddats jämfört med för 30 år sedan. Nu är det en större palett med roller allt från olika innehållsspecialister till strategiska generalister. Det är också tydligt att det skett en professionalisering av yrket med fler kurser och utbildningar än någonsin, och ett stort intresse bland kommunikatörer att vidareutbilda sig. Detta hänger säkert också samman med det tämligen fräna debatt om kommunikatörers värde och värdeskapande. Allt fler kommunikatörer känner att debatten är felaktig och söker på olika sätt att tydliggöra det värde de bidrar med till organisationer och samhälle.
Hur tror du att kommunikatörens roll kommer att utvecklas de kommande 30 åren?
Jag tänker att världen kommer att bli allt mer komplex och snabbt föränderlig. AI och andra nya kommunikationstekniker kommer ändra förutsättningar för ledarskap, medarbetarskap, kultur och kommunikation. Det krävs då att kommunikationsavdelningar har kommunikatörer som är specialiserade på innehåll och hantera de tekniska utmaningarna och kommunikatörer som arbetar med analytiska och strategiska frågor. Förhoppningsvis leder den professionaliseringsresa som är på gång bland kommunikatörer till att yrkets status stärks ytterligare och att ingen mer ifrågasätter värdet av kommunikatörers arbete.
Utifrån din forskning, vad är tre viktiga medskick/råd till kommunikationsbranschen?
1. Reflektera mera! Utveckling kräver att gamla mönster bryts. Och för att se mönstren i hur vi arbetar och agerar krävs reflektion. Det bästa är att regelbundet stanna upp tillsammans med kollegor och fundera på vad som fungerar bra och vad som kan göras annorlunda.
2. Utveckla en USP. Med tanke på den kritik som varit är det viktigt att kommunikatörer också kan formulera vilket värde som de skapar. Dessa värden går till och med att sammanfatta i en USP – unique selling proposition – som kan användas i kommunikationen med andra.
3. Se värdet i strategiskt lyssnande. Kommunikation handlar om att tala och lyssna, men lyssnandet är alltför ignorerat trots alla de positiva värden som kommer med lyssnande: ökat engagemang, bättre relationer och högre produktivitet. Lyssnande är något som kommunikatörer borde omfamna och ansvara för utvecklingen av organisationens lyssnande.
Utifrån din forskning, vad är tre viktiga medskick/råd till kommunikationsbranschen?
1. Reflektera mera! Utveckling kräver att gamla mönster bryts. Och för att se mönstren i hur vi arbetar och agerar krävs reflektion. Det bästa är att regelbundet stanna upp tillsammans med kollegor och fundera på vad som fungerar bra och vad som kan göras annorlunda.
2. Utveckla en USP. Med tanke på den kritik som varit är det viktigt att kommunikatörer också kan formulera vilket värde som de skapar. Dessa värden går till och med att sammanfatta i en USP – unique selling proposition – som kan användas i kommunikationen med andra.
3. Se värdet i strategiskt lyssnande. Kommunikation handlar om att tala och lyssna, men lyssnandet är alltför ignorerat trots alla de positiva värden som kommer med lyssnande: ökat engagemang, bättre relationer och högre produktivitet. Lyssnande är något som kommunikatörer borde omfamna och ansvara för utvecklingen av organisationens lyssnande.
Klar med års- och hållbarhetsredovisning? Glöm inte bort att nyttja er skattkista!
Forskning kring kommunikation och kommunikatörens roll har under de senaste 30 åren sett en enorm utveckling, inte minst inom strategisk kommunikation. I samband med vårt jubileum tog Aspekta tillfället i akt att ställa några frågor till Mats Heide, professor vid strategisk kommunikation vid Lunds universitet, om dåtid som framtid.
Kanske tror ni att vi blivit vår-yra? Har vi inte precis avslutat en lång process med att samla information, skriva och sedan publicera bolagets års- och hållbarhetsredovisning? Vi på Aspekta menar att det är precis rätt läge att aktivera innehållet i rätt kanaler för att skapa genomslag bland era intressenter. Samtidigt, med processer och innehåll i färskt minne, se över redovisningens potential så att nästa blir än mer värdeskapande!
Att ta fram ett företags års- och hållbarhetsredovisning är för många en av de mest omfattande kommunikativa processer bolaget har. När den väl är publicerad kan vi förstå känslan att man helst vill stoppa undan den och återgå till det normala.
Men att packa ner redovisningen redan under andra kvartalet tror vi på Aspekta är ett misstag. Det är nu den kan skapa mest värde, både genom aktivering och genom reflektion kring förbättringspotential.
För det första – er redovisning är en skattkista av värdeskapande innehåll som bara väntar på att kommuniceras till era intressenter. Kärnmålgruppen, investerare, når ni genom den fulla redovisningen, men andra målgrupper, som nuvarande och potentiella medarbetare, kunder, leverantörer och samhället? Där kan det behövas en mer förfinad strategi för att plocka russinen ur kakan till respektive målgrupp.
Vi på Aspekta menar att andra kvartalet är som bäst lämpat för aktivering av den gamla, och reflektion kring den nya, års- och hållbarhetsredovisningen.
Dels blir redovisningen en tacksam kommunikativ motor under våren. Dels skapas ett perfekt och inspirerande arbetsunderlag för att minska startsträckan att köra igång med nästa årsredovisning efter semestern.
För det andra – det är med processen färskt i minne som vi har bäst förutsättningar att utvärdera den. Att göra det i direkt anslutning till publiceringen ger också det största tidsutrymmet för att arbeta med förbättringar fram till nästa års redovisning.
– Följer redovisningen en logisk röd tråd för en utomstående?
– Är innehållet tydligt och skrivet i rätt tonalitet?
– Inbjuder redovisningen till läsning?
– Är vi nöjda med bild, form, färg och infografik?
– Behöver vi se över våra processer för att få fram rätt innehåll i rätt tid?
Vill du ha Aspektas hjälp att aktivera och utvärdera er års- och hållbarhetsredovisning? Välkommen att höra av dig till oss!
